I torsdags skulle jag då äntligen ta bort nefrostomin (dränet) efter att ha haft det i flera månader nu. Kom till röntgen på utsatt tid, och tanken var ju att det bara skulle avvecklas, skulle väl ta en 20 min ungefär kan jag tro. Stenten (plaströret) som ligger i urinledaren skulle ligga kvar, och till den är det två trådar som hänger ut ur instickshålet, så att om stenten glider iväg ska de kunna använda trådarna till att dra den rätt. Läkaren började att försiktigt dra bort dränet och det gick bra ända tills den sista biten skulle ur. Då fastnar den i en av trådarna!!!!! Det slutade med att de fick ta bort stenten och lägga en helt ny. Så det hela tog över 2,5 timme istället. I vanliga fall när man gör det så får man både smärtstillande och lugnande, men det vägrade jag. Jag hade ju kört bil in och ville minsann komma hem också. Så de satte lite lokalbedövning runt och sen satte de igång. Men det gick faktiskt bra, gjorde inte så ont. Både stenten och nefrostomin var full med kristaller (stenar som kroppen bildar) så det var bara en tidsfråga innan de hade slutat fungera i alla fall. Så nu är de bytta och bör fungera som de ska!
Mina blod värden är nu normala men jag går fortfarande och tar prover tre gånger i veckan. Men jag har börjat att trappa ner på kortisondosen och det verkar kroppen klara av. Nu ska jag bara få upp "flåset" lite igen efter att ha varit inaktiv i flera månader. Är sjukskriven till 1/9, men som det känns nu så skulle jag nog kunna börja jobba innan. Funderar på att i alla fall börja jobba halvtid i mitten av augusti, men vi får se hur jag gör. Börjar bli väldigt tomt i plånboken så det hade varit skönt att få igång en riktig inkomst igen. Ev bryter jag sjukskrivningen och tar semester istället, tror jag får ut mer då. Men ska kolla upp det riktigt. Tråkigt att behöva slösa semesterdagarna, men vad gör man. Måste ju kunna betala räkningarna också och mina sparpengar börjar ta slut.