Äntligen har Sigges rallylydnadsdiplom kommit!

Då har jag äntligen vågat ta steget att ställa Sigge utomlands, igår var vi nämligen Danmark!
Klockan ringde redan kl 06.00 och det var ju bara till att masa sig upp ur den varma sängen. Som tur var hade vi under natten ställt om klockan till vintertid och vi fick sova en hel timme extra . När vi hade packat ut allt i bilen så bar det av. Hade bestämt möte
vid Öresundsbron med Pia och Erika från Scarlights kennel. Vi var framme i
Lilla Skensved ca 9.00. Utställningen började 9.30 men vi hade 33 st hundar före oss. Vi hade flera andra snygga championhanar att "slåss" mot så mina förhoppningar var inte så höga. Om Sigge bara fick ett excellent så skulle jag vara nöjd. Hanteringen gick kanonbra och han sprang som om han aldrig hade gjort något annat. Så nöjd med honom . Sigge fick Excellent och placerade sig som 3:e bästa championhane. De var lite otydliga med placeringarna och de var även väldigt otydliga med vilka som fick CK. Så vi gick fram och frågade och då sa de att han hade fått CK. Superglad gick jag in och ställde upp i tävlan om bästa hane. Det var 6 hanar som konkurrerade här och jag blev så glad när domaren placerar Sigge som 4:e bästa hane. Men säg den lycka som varar.....då helt plötsligt säger dem att han inte hade fått CK . Oj så besviken jag blev. Tycker det är jättedålig stil av dem att inte hålla reda på hur de placerar hundarna och det som var ännu konstigare var att han slog ut två andra hundar som hade fått CK: Hur kunde han, som inte fick CK, vara snyggare än två andra som hade fått CK?! Man kan ju undra hur domaren tänker när det blir så här. Jättesnurrigt och inte ens en ursäkt fick vi! Jättedålig stil! Alla kan göra fel men man kan ju i alla fall be om ursäkt.

Men jag är ändå jättenöjd med hur skägget presterade, han är så duktig och vi
kommer igen. Jag ger mig inte förrän han får sitt danska championat. Och om man
inte vågar så vinner man ju inte. Så i januari blir det nog Danmark igen

Jag började fundera på varför inte Sigges RLD N blivit registrerad. Det är ju
jättelängesen jag skickade in ansökan. Så i onsdags ringde jag till SKK och fick då svaret att de inte hade fått in någon ansökan. Alltså har brevet kommit bort på vägen någonstans. Så jag skickade direkt in en ny ansökan som de fick igår. Idag har titeln kommit in .

Så nu är Sigges officiella namn:  
SE UCH RLD N Elestorps Sigismund

Igår var vi i skolan hela dagen och hade arbetsseminarie. Gick rätt så bra och jag är nöjd med den feedbacken som vi fick. Inte så mkt negativt utan mer vad vi kanske kan ändra på, lägga till och ta bort för att göra det bättre. Så på måndag ska jag och Susanne träffas och göra de ändringarna i bakgrunden och metoden som vi behöver och även göra klart resultatet. Sen har vi "bara" diskussionen, metoddiskussionen och abstraktet kvar. Så skönt när man nu börjar se ljuset i slutet av tunneln. Kanske blir jag färdig specialistsjuksköterska i januari i alla fall, det trodde jag inte för några månader sen. Nu hoppas jag på lite löneförhöjning oxå  och att de ska kunna ändra på mitt schema. Om det inte ger mer i plånboken, så kan jag säkert hitta en anna arbetsgivare som är villig att betala mer. När det gäller schemat så vet jag att det går att fixa (jag vill ha fler nätter och inga A-turer) för det är flera som inte vill jobba natten längre och flera som har slutat som hade nätter. Så det är ju helt upp till cheferna att visa lite medgörlighet. Vill ju så gärna vara kvar på Hospice för jag trivs så bra där och verkligen älskar mitt arbete. Att få göra den sista tiden så bra som möjligt både för patient och anhöriga är verkligen ett previlegie, och det är inte alla som klarar av att jobba med den sortens vård. Men det ger så otroligt mycket tillbaka, även om det så klart sliter mkt på en oxå. Det är inte alltid man orkar ger så mkt till familjen när man kommer hem efter ett tufft arbetspass, men så är det nog md de flesta yrken där man jobbar med människor.

Idag ska vi till "frissan" med Sigge. Börjar känna av nerverna inför helgens "utlands-tripp". Kom på att jag för första gången i mitt liv ska fira min födelsedag utomlands....inte illa  Får väl se om tiden räcker till idag att fixa på lillan oxå, snart är det ju hennes debut i vänstervarvet.

Då har jag en mindre rolig helg framför mig....ska jobba tre nätter. Men jag hoppas vi får det skapligt lugnt då jag har tre arbeten som jag ska granska och opponera på tills på tisdag. Så förhoppningsvis kan jag göra en varje natt på jobbet i helgen.

I går var jag och Emma i Ängelholm på en föreläsning om hundens beteende. Jag
tycker ju att detta med etologi är så intressant och jag tänkte att när jag är färdig med min specialistutbildning så ska jag gå lite småutbildningar inom just etologi. Det var en bra föreläsning och en rolig föreläsare.

Idag har jag beställt tid till att rabisevaccinera lilla Asta så att hon kan få ett pass oxå. Sen kan hon börja följa med oss på alla våra äventyr. Har suttit och kollat lite på utställningar både i Norge och i Danmark och mitt mål nästa år är att Sigge ska få ett danskt och ett norskt championat och då blir det ju automatiskt ett nordiskt championat oxå. Sen hade det ju även varit roligt om han kunde få lite fler CACIB så att han även kan bli internationell champion. Men det har jag inte så bråttom med, han är ju bara 2,5 år gammal än så det hinner vi. Förhoppningsvis kommer det att gå bra för lillan i ringarna
oxå

Nu ska jag strax gå en liten runda med skäggen, vilket alltid är ett äventyr. Sen måste jag köra och handla lite oxå. Ikväll får det bli lite familjemys med tacos.  

Idag har vi äntligen publicerat vår magisteruppsats inför arbetsseminariet. Den är ju långt ifrån färdig, resultatet är endast påbörjat och vi har hela diskussionen kvar. Men vi har kommit en bit på väg i alla fall. Jag tror mest att detta seminariet är en hjälp för att veta om man är på rätt väg. Vi ska själva opponera på tre andras arbeten. På det viset så lär man sig mkt, för det är alltid lättare att hitta "fel" i andras arbeten än sitt eget. Man blir ju lite "hemmablind". Seminariet är på tisdag nästa vecka, så nu börjar jakten på
hundvakt . Vet inte riktigt hur jag ska lösa det, men får väl komma på något sätt för till skolan måste jag den dagen.

Nu har vi fått PM och nummerlapp till utställningen i Danmark som är nästa helg, 27/10. Ska bli så spännande! När man får de danska PM´n så står det hur många som är anmälda, hur många av varje kön och hur många i varje klass. I Sverige får du bara veta hur många det är anmälda i rasen och som vilket nummer din hund ska in i ringen. Så det är ju lite skillnad! Nu är det 24 st anmälda i rasen och av dem är 11 st hanar. Det är 4 st i championklass och om jag har räknat rätt så är Sigge sist av dem. Han har i alla fall 4 st att konkurrera om certet med, vilket ju ger rätt så höga odds  Men jag är ju realist och vet att det beror ju helt på vad domaren tycker om för sorts hund. Men hoppas kan man ju alltid göra. Hade ju varit skitroligt att komma hem med en dansk champion, och vilken födelsedagspresent för mig i så fall (jag fyller år samma dag)! Men går det inte denna gången så provar vi igen till våren!

Igår var vi och hälsade på hos skäggens mamma och syster. Det blev en härlig skogpromenad och sen lite fika hemma hos Karin och Thomas. De små busade lite och Sigge var som vanligt lekfarbror. När vi kom hem var lillan helt slut men framåt kvällen kom hon igång igen  Vilket litet yrväder hon är! Tyvärr så blev det inga kort från dagen, jag som annars tar kort hela tiden .

Idag blir det inget skolarbete alls, utan jag ska bara ta det lugnt och gå o plocka lite här hemma. En liten runda till tippen kanske det blir. Har en monstervecka på jobbet, 5 nätter sammanlagt. Men jag har ju varit ledig en hel vecka nu (bortsett från skolarbetet) så jag ska väl inte klaga så mkt. Ska tom bli skönt att gå till jobbet ikväll!  

Det känns lite konstigt och jag har dubbelkollat i min kalender...men jag är faktiskt helt ledig denna helgen. Ingen tävling, ingen utställning, ingen kurs, inget jobb och inget skolarbete.  
Sitter och väntar på besked från vår handledare på skolan om det är mer vi behöver fixa på vår magisteruppsats innan arbetsseminariet. Men även om det är det så tänker jag INTE göra något vid det förrän tidigast söndag kväll! Denna veckan har varit fruktansvärt jobbig när det gäller skolarbete. Har gjort flera intervjuer och transkriberat dem och vi har även äntligen då kommit igång med resultatdelen. Så skönt att jag fick ledigt hela veckan från jobbet, även om det inte är så roligt att slösa semesterdagar på skolarbete. Men jag kände att jag orkar inte annars och jag kan ju inte lägga över allt på min skriv-kompis.

Nu har jag och skäggen precis varit ute en liten runda. Det är då minsann inte så lätt att gå själv med dem då de antingen ska gå på olika håll eller busa. Det svåraste är när de få de sk "schnauzer-rycken" samtidigt och far o flyger åt alla håll  men roligt har de och mina armar är nog snart 3 meter långa!

Passade på att ta en fin bild på dem under promenade, och det var minsann inte lätt att få Asta att sitta stilla så länge. Så fort jag satte mig på huk och skulle ta bilden så skulle hon ju fram till mig. Men med lite godis och MYCKET tålamod så gick det tillslut.  

Lillan är redan över tolv veckor och igår var det dax för hennes vaccination. Hon var så duktig och sa ingenting när de gav henne sprutan. Veterinären lyssnade lite på hjärta och lungor oxå och allt såg bra ut . Han tyckte hon var en trevlig liten tjej som såg ut att må riktigt bra! Sigge var med som lite moraliskt stöd . Vi passade även på att väga henne och nu väger hon 6 kg. Hon har alltså gått upp ca 1 kg på en vecka . Men hon är så fin i kroppen och jag tror att det kommer att bli ett snyggt skägg av den här lilla tjejen.

Skäggen fungerar kanonbra ihop och de har så roligt tillsammans. De leker och busar hela tiden och är aldrig ovänner. När den ena försvinner så börjar den andra direkt leta. Dem är så goa.

Nu väntar vi på att det ska börja en valpkurs så att Emma och Asta kan börja träna lite mer. Asta börjar bli duktig, hon kan sitt namn och hon kan sitt. Sen har hon ju även lärt sig en massa dumheter från brorsan, så hon är även väldigt duktig på att tigga vid matbordet . Men det är ju vi själva som har vant dem vid att få mat vid bordet, så det får vi ju ta. Det är fullt ös på henne från morgon till kväll, en väldigt busig liten tjej är det. Men hon är duktig och sover hela natten, från ca 22.00 till ca 07.30 utan att Emma behöver gå ut med henne. Ja hon sover hos Emma på nätterna vilket jag tycker är bra, då kommer hon och Sigge ifrån varandra lite och Sigge vill ju gärna ligga själv på nätterna när han sover. Rumsren - ja det undrar jag om hon någonsin blir . Hon har liksom inte riktigt tid att göra det hon ska ute för där är ju så mkt annat att titta, lukta och smaka på. Men det kommer, hon är ju inte så gammal än.

Igår var vi med Sigge på Falkenbergs BK för att genomföra ett MT (Mentaltest inför Korning). Måste erkänna att jag var lite nervös, men samtidigt så hade jag ju aldrig anmält honom om jag inte trodde att han skulle klara det.

Vi skulle vara på plats ca 9.45, men körde hemifrån i god tid för att kunna gå en liten runda innan. När vi kom fram så var det precis dax för hunden innan oss att gå testet, så vi passade på att följa med. Alltid intressant att se hur det är innan man själv ska gå. Men när vi hade gått klart så kände jag mig faktiskt mkt lugnare. Om Sigge bara reagerar som han brukar så skulle det inte vara några större problem, men det är ju aldrig någon garanti.
När det var vår tur så var det först dax för vaccinations- och chipkontroll. Sen var det bara att sätta igång. Han reagerade ungefär som jag trodde på allt utom hanteringen och skramlet. Under hanteringen var han helt likgiltig mot testledaren. Han bara var och stod där och tittade på mig. Han som annars brukar skulla busa lite. Skramlet som han på BPH´n inte brydde sig om alls var idag väldigt otäckt. Men så fort jag gick fram till det som skramlade så kom han oxå bara för att konstatera att det inte alls var farligt. Skotten var lita annorlunda än på BPH´n då de här stod väldigt nära och sköt. Det var två skott under passivitet och två skott under lek. Men det var inga problem  

Sen var det en nervös väntan på att få reda på om han blivit godkänd eller ej!  Jag kände mig jättenöjd med hur Sigge varit under testet, men klart jag ville att han skulle bli godkänd. Annars hade jag redan bestämt mig för att prova igen om 6 månader. Efter en stund kom domarna ut och sa "Du kan sluta vara så nervös nu, för han blev godkänd"! Domarna sa under den muntliga utvärderingen "att det var en trevlig kille med mkt social självsäkerhet. Men han brydde sig inte så mkt om främmande människor". Men det gör mig ingenting, det står ju tom i rasstandarden att de kan vara reserverade mot främmande människor. Det är han ju iof inte, utan han bryr sig bara inte helt enkelt!

Min älskade skäggiga prins hade alltså klarat mentaldelen i korningen  . Jösses
vad glad jag blev! Långnäsa för dem som tycker att han är en bångstyrig kille"!!!!!!

Hela vägen hem satt jag bara med ett fånigt leende på läpparna! Nu ska vi försöka få tag i en domare som vill exteriörbedömma honom oxå och förshoppningsvis kan han sen få titeln KORAD! Det är verkligen en titel som jag
tycker att man kan skryta med då det inte är alla raser som kan få den. Det är
ju endast bruksraserna och SSPK´s raser som kan få den och förhoppningsvis är
snart Sigge en av dem!