Detta är ett rent gnäll-inlägg, så om du inte vill höra/läsa mitt gnäll så kan du sluta läsa nu!

Idag har många lagt ut på FB att de har varit på tävlingar med sina hundar. De flesta har det gått bra för, andra inte!
Nu till mitt stora problem....jag vågar inte tävla!!!!!!
 
Jag vet att jag har en hund som älskar att arbeta, och då menar jag verkligen att han ÄLSKAR att arbeta! Men varför vågar jag mig inte ut på tävlingsbanorna? Hade anmält mig till vår första lydnadstävling nu i september, men den strök jag mig från och skyllde på att jag inte mådde bra. Eller hur!!!! Sanningen var säkert att jag inte vågade, även om jag förträngde det själv.
Jag vet att Sigge är en busig kille med mycket egen vilja, men samtidigt vet jag att han är väldigt förarbunden och gärna håller sig i närheten av mig. Så fort vi ska göra något så tittar han på mig och "ber om lov", men sen är det kanske inte alltid som han bryr sig om mitt svar. Men det är ju en annan sak ;) Det är något vi måste jobba mer med!

Den sista tiden har det ju gått väldigt bra för honom på utställningarna, vilket säkert beror på att där är jag inte nervös alls längre utan har börjat slappna av. Det märker ju Sigge direkt. Men när vi ska tävla så blir jag nervös, rädd för att göra fel, rädd för att gör bort mig, och det märker Sigge direkt och då blockerar han sig och vet inte riktigt vad han ska göra! Vet att han skulle kunna gå långt både när det gäller lydnaden och rallylydnaden, men jag kommer inte vidare tack var detta "lilla" problem :(

Någon som kan komma med lite råd om hur jag ska komma vidare? 

Just nu känns det så bra, allt börjar bli som vanligt! Mitt högerben fungerar till 90 % som det ska, och min balans är också mkt bättre. Har gjort en CT-skalle som inte visade någon blödning, och den 4 oktober ska jag ev göra en MR. Pratade med jobbet häromdagen om att jag troligtvis kommer att börja jobba 50% den 1 oktober. Ska bli så skönt att börja jobba igen. Jag har lagt in om semester from den 20/10, så det blir ju rätt så lagom att jobba de tre veckorna fram tills dess. From den 27/10 har vi nytt schema, och då ska jag bara jobba 82 % och endast natt. Så jag tror att detta blir jättebra!

Snygga Sigge har varit på Gotland tillsammans med husse och uppfödare. Det var utställning så klart :) Det gick kanonbra den ena dagen, Sigge blev BIR och hans fina mamma blev BIM. Elestorp fick även en ny champion, GRATTIS "KING"! Den andra dagen fick han inte ens CK, men så är det i utställningens värld, man blir aldrig förvånad. Det var precis samma hundar båda dagarna, men tydligen så gillade domarna helt olika. Men det är inget att gräva ner sig för, vet ju att jag har en snygg kille i kopplet! Har ställt honom 6 gånger i år och då har han blivit BIR x 3 och 2:a bästa hane x 2....så vi är rätt så nöjda :) Men det är ju det där sista jäkla CACIB i Sverige jag vill ha på honom. Men det kommer, han är ju faktiskt bara 3 år gammal och har många år kvar att glänsa!

Det kändes konstigt att sitta här hemma och vänta på resultatet (men jag var precis lika nervös som om jag själv skulle ställt honom)! Men han var i goda händer och Amanda är så duktig på att ställa honom! Nu blir det en intensiv månad framöver med många utställningar. Denna helgen är det Eslöv (fd Sofiero) på lördagen och Höganäs (SSPK) på söndagen. Nästa helg ska vi till Danmark, helgen efter det är det en inofficiell utställning (Gröngölingen) för Asta i Hässleholm. Sen blir det ev både Danmark och Norge i höst, vi får se vad tiden och pengarna räcker till ;)

Jag har så mkt att uppdatera så jag vet inte riktigt var jag ska börja!
Men jag kan väl börja med att vi har äntligen flyttat till vårt lilla hus i Skogsgläntan utanför Ekeby och än så länge trivs vi superbra. Det ligger så härligt, med bara natur runt omkring. Det är helt underbart att på morgonen ta kaffet och gå ut och sätta sig och bara lyssna på fåglarna, slippa höra alla bussa och bilar som var i Ödåkra. Vi har ju inte hunnit komma iordning så mkt än, men det har ju sin förklaring. Men det börjar likna ett hem nu i alla fall. Behövs lite mer möbler och gardiner så kommer det att bli bra. Men än så länge har vi det som behövs i alla fall.

Som de flesta vet så har jag haft en tuff vår och sommar med operation och komplikationer efter det och som det inte vore nog så fick jag ett skov i min blodsjukdom. Men nu är jag på benen igen, värdena har stabiliserat sig och jag hoppas det håller sig nu. Har min nefrostomi i högra njuren kvar tyvärr för de har inte vågat dra den pga mina dåliga blodvärden. Men nu väntar jag besked på om den inte kan dras. Är så skönt att äntligen få vara hemma med barnen, både tvåbenta och fyrbenta. De har bott hos min underbara mamma och bonuspappa under hela tiden, vet inte vad jag skulle göra utan dem. De har varit helt fantastiska!

Men lite roligt har vi faktiskt hunnit med i sommar! Min älskade lillasyster har gift sig! Det var ett helt underbart bröllop och en superrolig bröllopsfest!

Vi har även hunnit med ett par hundutställningar! Det var 2-dagars utställning i Tvååker. Men jag var på sjukan första dagen så vår ena uppfödare var snäll och hämtade Sigge så att han kunde vara med i alla fall. På lördagen åkte även vi dit och hade lilla Asta med oss. Det gick superbra båda dagarna! På fredagen blev Sigge 2:a bästa hane med R-CACIB och på lördagen blev han BIR. Lilla Asta (som behöver lite mer träning i denna situationen) blev på lördagen 3:e bästa juniortik. Så vi åkte hem nöjda!

Vi har ju inte kunnat ställa ut skäggen så mkt i år, men resultaten på de utställningarna vi har varit på har ju ändå varit superbra!
Sigge är utställd 4 gånger och har på de utställningarna blivit BIR x 2, R-CACIB x 2 och BIS 3 (SSPK) x 1.
Asta är endast utställd 2 gånger och har blivit BIR-junior och fått CK.
Så vi kan inte vara mer än nöjda! Nu börjar planeringen inför hösten och vinter, och det kommer nog att bli både Danmark och Norge. Vi får se vad som händer och va pengarna räcker till. Det är ju inte helt gratis med hundutställningar och plånboken är ju inte så fet nu när jag är sjukskriven!

Fattar inte riktigt vad tiden tar vägen. Tycker att veckorna består bara av måndagar och fredagar! Men just nu är jag glad över att tiden går fort och jag är tacksam för varje dag som jag får vara hemma och slippa ligga på sjukan!

Veckan som gått har varit helt ok. Har haft ont som tusan av nefrostomin, men det bero nog på att de fick sticka så många gånger innan de träffade rätt. Igår var första dagen som jag faktiskt inte hade speciellt ont alls och jag fick verkligen försöka tygla mig för att inte överanstränga mig. Jag vet ju att jag måste fortsätta ta det lugn och inte lyfta, men det är lätt att glömma bort det när man mår "bra". Men jag ska försöka ;-) Det är bara två veckor tills vi ska flytta och jag skulle vilja packa, men det får vänta någon vecka till!

Helgen kommer att gå åt till hundaktiviteter och det känns lite som balsam för själen. Det är utställning i Hässleholm både lördag och söndag. På lördag ska vi inte ställa våra skägg men ev ska vi ändå åka dit och Emma ska hjälpa till med att ställa två andra skägg. På söndag ska vi ha båda våra med. Det blir Astas debut i ringen officiellt och det kommer att bli superspännande! Eftersom jag inte har haft ork att trimma så mkt så har vi fått göra en chansning med att dra ner henne rätt så mycket nu i veckan, men hon hade fin päls under och jag är faktiskt riktigt nöjd med hur hon blev. Hon är en riktig liten prinsessa, söt som socker. Tror att hon kommer att bli jättefin när hon är färdigutvecklad.
Jag kommer att ha flera hjälpredor med mig i helgen så det kommer nog att fixa sig. Det ända jag behöver göra är att ta ett par vänstervarv med Sigge, och det ska jag nog klara av tror jag!

Idag tänker vi mkt på vår en av våra vänner som har fått ta bort sin 14-åriga hane. Goa Ploppen, en riktigt härlig hane som var så mysig och så speciell! Han hade en långt och härligt liv på en hästgård och utstrålade en självsäkerhet som gjorde att inte ens Sigge (som i vanliga fall tror att han är skittuff) vågade annat än att lyda honom. Nu är han vid Regnbågens bro och leker med lilla Inez igen! Han lämnar ett tomrum efter sig som ingen kommer att kunna fylla - R.I.P älskade Rozzo!

Ja det hoppas jag verkligen att det är! Nu börjar jag verkligen tröttna på detta. Att en rutinoperation ska kunna utvecklas till en sån här historia, det trodde jag inte. Men jag klandrar ingen, de har gjort vad de har kunnat och anledningen till att de från början var tvungna att kapa min urinledare var ju för att rädda livet på mig så jag inte skulle förblöda under operationen, så ja, egentligen borde jag kanske vara tackasam. Men det är samtidigt svårt att se det positiva just nu, kanske kan jag göra det sen när allt blivit bra igen! Men just nu känns det rätt så tröttsamt!

Förra veckan kände jag att det började läcka urin igen och jag ringde då till urologmottagningen. Fick en tid rätt så snabbt samma dag och de gick då in med en slang i mitt urinrör för att kolla hus stenten låg, och kunde då bara konstatera att den återigen hade glidit ner i urinblåsan. Läkaren lyckades på något sätt sätta den på plats IGEN! Han ville sen direkt lägga in mig, men jag lyckade förhandla så att jag kunde komma på morgonen nästa dag istället. Väl på plats på torsdagen så skulle ett nytt försök till att sätta en nefrostomi göras. Denna gången (efter hur många stick som helst) så gick det och "äntligen" sitter det nu en nefrostomi i min högra njure. Läkaren som satte den sa att han har aldrig behövt sticka en patient så många gånger som han gjorde på mig innan den kom på plats. Denna nefrostomin ska nu förhoppningsvis göra så att det inte blir så mkt urin i min högra urinledare, utan att det ska kunna bli torrt där och då har lättare för att läka. Så nu har jag både urinkateter, KAD, och nefrostomi. De vill även satt ett drän i buken på mig, men eftersom den vätskeansamingen som de sen tidigare sett (de tror det är urin) hade minskat så valde de att avstå, vilket jag är tackasam för. Så nu får vi se hur länge detta håller. Om det funkar så ska jag ha KAD i två veckor till och nefrostomin ska sitta i 4-6 veckor. Tyvärr får jag inte jobba så länge jag har nefrostomin, så det blir till att gå hemma under tiden. Visst kan det vara skönt nu när vi ska flytta o allt, men jag får ju inte göra några tunga lyft så det kommer ändå att bli jobbigt. Just nu längtar jag efter att gå mina långpromenader med skägget, det har jag inte gjort på över en månad nu :-(

Igår skulle vi varit på utställning i Lidköping med skäggen, Astas första officiella. Men det fick jag ju självklart ställa in. Det som gör mig riktigt irriterad var att Sigge var den ända hanen som var anmäld!!!! Inga garantier att domaren hade tyckt om honom, men chanserna till ett BIR eller BIM hade ju ändå varit ganska höga. Astas syster gjorde debut i ringen officiellt och slutade som 3:e bästa juniortik med ett Excellent :-) Grattis fina Zibelle!

Igår var det då återigen dags att åka till veterinären med Sigges kloskada. Det har verkligen varit en jobbig period, inte minst för Sigge. Han har sedan den 19/12 fått gå med en tratt runt halsen och bara fått gå på korta koppelpromenader. Visst har han väl kunnat gå längre sträckor, men eftersom det har regnat konstant och klon inte har fått bli blöt så har det ju tyvärr bara blivit korta sträckor. Detta har resulterat i en lite deprimerad kille och att han har blivit lite tjock. Han har gått upp över ett kilo! Men igår fick vi äntligen klartecken från veterinären att det har läkt så pass mkt att han kan slippa tratten om vi bara har koll på att han inte är och slickar på klon hela tiden. I natt har han haft tratten på sig men kommande natt tänkte jag att han skulle slippa även det. Anledningen till att det inte velat läka riktigt har varit att han inte bara fick ett klokapselbrott utan det blev en skada även på både sporren och pulpan. Detta har resulterat i att pulpan knappt syns, men veterinären trodde att den skulle växa ut igen utan några problem. Nu får han äta Omega 6 och 3 ett tag som ska stimulera till att pulpan och klon växer ut fint igen.

Nu blir det långa promenader den närmsta veckan för att försöka få upp konditionen igen och även försöka få honom att gå ner lite i vikt igen. Nästa vecka (om det inte är snö och isgata) blir det till att börja cykla med honom igen för att få tillbaka alla hans fina muskler. Hoppas även att vi ska komma igång på allvar med vår träning snart!

Så nu hoppas vi att det ska fortsätta att läka fint så att vi kan åka till Danmark nästa vecka och ställa ut honom. Hoppas också att han låter sig hanteras då han fortfarande är väldigt rädd om sin tass. Han som i vanliga fall tycker det är skitroligt att gå till veterinären och brukar pussa på dem, tyckte igår inte alls att det var roligt och var lite bångstyrig. Men efter att hon hade tittat på tassen så fick hon i alla fall en puss av honom. Så jag hoppas att han kan skilja på situationerna och på utställningar brukar de inte pilla så mkt nere på benen.

Förra helgen var vi i Göteborg på My Dog. SSPK hade rasspecial så vi hade passat på att anmäla lilla Asta, eftersom hon är en vecka för liten för att vara med på SKK´s utställningar. Sigge var också anmäld, men eftersom hans kloskada inte har velat läka riktigt så fick vi stryka honom. Grämer mig så att vi inte kunde ställa honom, för där var endast en hane till så konkurrensen hade ju inte varit så stor. Men, men, det kommer fler utställningar och just nu är det viktigaste att han blir helt bra i sin sporre!

Asta skötte sig verkligen superbra, hon har en sån härlig attityd till allt och alla. Hon blev 1:a bästa tikvalp & BIR. Hennes fina syster Zibelle blev andra bästa tikvalp med Hp. Sen var det till att vänta på stora ringen. Asta hade nu fått vila upp sig lite och var lite busig. Men hon skötte sig ändå kanonbra och slutade som BIS 3 (valp 4-6  mån). Ingen dålig dag för lillskägget! När utställningen var slut så skulle vi shoppa lite. Det enda vi köpte var ett nytt halsband till Asta och lite nötter. Sen var det äntligen dags att köra hem, alla var nog lika trötta. Vi stannade till på McDonalds i Varberg där vi fick lite mat i magen.

Nu blir det lite utställningsvila för lillskägget, det blir valputställningen i Hässleholm 23/2. För Sigges del är det Danmark 26/1 som gäller. Hoppas bara att klon vill läka riktigt tills dess. Fick PM igår - 12 st anmälda varav 3 st valpar, 1 unghundshane, 1 öppenklasshane, 1 veteranhane och sen 2 championhanar. Resten är tikar. Så det borde ju betyda att Sigge har 3 st andra att slåss om certet med. Vi hoppas på det bästa! Asta ska följa med som sällskap. Lägger inte dem pengarna det kostar att ställa henne utomlands när hon ändå inte kan plocka några cert, så det får vänta ett tag till. Men hon har ju pass, så hon kan ju följa med i alla fall!

Ännu ett år har gått, inte klokt vad tiden går! Det har varit ett fantastiskt år men samtidigt det jobbigaste året på länge. Men nu tar vi nya tag!

Tyvärr så har väl inte slutet på 2013 varit det bästa, i alla fall inte om du frågar Sigge. Ett par dagar innan jul, 18/12, så bröt han en klo, sporren på höger framben. Vi var hos veterinären och de sövde ner honom och tog bort klon. Men det ville inte riktigt läka. Så efter några dagar blev han även insatt på antibiotika. Men det ville sig inte i alla fall. Så igår fick de än en gång söva ner honom, de var rädda för att det fanns klorester kvar som irriterade och gjorde så att det inte läkte. Men röntgen visade att både sporren och pulpan såg fina ut och inga klorester fanns kvar. De rengjorde det och han blev återigen insatt på antibiotika. Så nu hoppas vi att det ska bli bra så snabbt som möjligt. Det viktigaste nu är att det får luftas mycket och att han inte kommer åt att slicka på det. Så han har en tratt som skulle passa en jättehund, för han har ju lyckas komma på hur man böjer på tratten för att komma åt och slicka på tassen annars. Han är en klok hund ;-)! 
Detta gör ju tyvärr även att det inte blir någon utställning för oss på My Dog i helgen. Men det gör inte så mycket, huvudsaken är ju att han blir frisk igen och det kommer ju fler utställningar. Har anmält honom till en utställning i Danmark i slutet av januari och tills dess ska det väl ha läkt. Får tyvärr även ställa in en rallylydnadstävling nu i januari. Men jag har ju veterinärsintyg, så jag kommer ju att få anmälningsavgifterna tillbaka i alla fall.
Tanken var ju även att vi skulle göra en exteriörbedömning på söndag för att förhoppningsvis få titeln KORAD. Men jag vet inte vad reglerna säger om medicinering och karens när det gäller den bedömningen, så jag ska maila till hon som ska göra det och se om det är något vi kan göra ändå. Det är ju ingen prestation som egentligen kan påverkas av medicineringen. Så vi håller tummarna för att det kan göras, annars får vi göra det till våren istället.

Så idag blir det en lugn hemmakväll. Dels för att Sigge inte är helt ok och dels för att jag vill vara hemma med Asta på hennes första nyår. Hon verkar inte bry sig så mkt om raketerna, i alla fall inte när vi är ute och går, men det blir ju lite mer smällande i kväll och i natt. Så idag blir det en långpromenad på dagen med båda skäggen så får de hålla sig inne ikväll. Jag, Emma och Jocke ska vara hemma själva ikväll, vi har planerat en trerätters middag och sen ska vi spela bingolotto :-)

Nu önskar jag alla mina vänner ett riktigt gott nytt år och ett kanonbra 2014!!!!!

Då har jag och Sigge varit på "Stora Stockholm" för första gången, och det kommer vi att göra om!

Om vi börjar från början!
Fredag: Upp tidigt som tusan för vi skulle vara hos Heidi redan 05.40. Bussen skulle gå från Gårdstånga senast kl 07.00. Stormen Sven var å besök och det snöade, inget trevlig väder alls. Men vi tog oss fram och han med bussen. Det var en mycket trevlig bussresa. Det bjöds på en varsin öl, kaffe, glögg (rejält spetsad), pepparkakor och lussekatter. Det var även flera lotterier med fina priser (alla som ville skulle skänka lite priser till lotteriet). Vädret var fortsatt blåsigt men vägarna var fina med undantag från vägen mellan Karlskrona och Kalmar där det var rena isgatan. Bussen fick sladd flera gånger, men busschauffören, som hette Göran, klarade det galant och hela resan kändes trygg. Jag måste erkänna att jag var lite orolig för hur Sigge skulle klara av den långa bussresan, men det var absolut inga problem, han var cool-lugn hela resan! Duktig kille!!! Vi var framme i Stockholm och Scandic Hotell i Kungens Kurva ca 18.00. Vi checkade in sen beställde vi mat till rummet och delade på en flaska rött. Trötta som tusan var vi så det blev en lugn kväll!

Lördag: Vi hade såna storslagna planer för lördagen hade planerat in antingen Skansens julmarknad eller åka till Gamla Stan. Men det var en fruktansvärt kall vind hela dagen, så det blev inte så mkt gjort. Hade vi inte haft hundarna med oss så hade vi ju kunnat gå in och värma oss i affärerna, men vi tyckte inte riktigt att det var rätt mot skäggen att låta de sitta själva på hotellrummet hela dagen. Vi var ute och gick ett par rundor med skäggen annars tog vi det mest lugnt på hotellrummet. På kvällen blev det en god middag, lite utställningsputs på skäggen och en bra film!

Söndag: Då var dagen med stort D kommen. Det var idag det gällde! Upp tidigt som tusan för att hinna äta frukost, packa det sista och checka ut innan bussen skulle gå till utställningen. Bussen gick 07.30 från hotellet, så vi kom fram i god tid. Vet inte varför, men jag var så fruktansvärt nervös innan det var vår tur och inte blev det bättre av att jag så att domaren slängde ut snygga hundar med bara "Good" :-/ Hon klagade på alla hundar som hade det minsta benhår, ville visst att de skulle var helt fria från benhår. Tycker väl egentligen inte att den domare ska bedöma trimningen, det är väl anatomin och mentaliteten de ska bedöma. Särskilt inte på det sättet hon gjorde det på, hon riktigt läxade upp oss. Hon höjde rösten till mig och sa "att benhår har inte på en schnauzer att göra" och drog Sigge i pälsen på benen. Sigge tyckte att hon var lite obehaglig eftersom han trodde ju att det var honom hon skällde på, men han skötte sig ändå kanon. Domaren var finsk och det såg man tydligt i hennes bedömning. Det var tydligen bara de som kunde tala finska som vann. Där var många finska hundar och det var bara dessa som vann - allt! De hundar som var från Finland men som var svenskägda kom inte heller fram. Utan det var bara de hundarna som hade finska förare som vann. Det skiner igenom lite väl mycket när det blir så här och gör att man lite tappar gnistan för att åka på fler utställningar. Har nu ställt för två finska domare, men fler kommer det inte att bli. Båda två har bara tagit fram de finskägda hundarna. Med tanke på hur snål hon var med CK och placeringar på de svenska hundarna så är jag ändå jätte nöjd med Sigge som fick Exc och blev 4:e bästa championhane med CK. Gå in på hemsidan och läs hans kritik.
När vi var färdiga så gick vi och åt och shoppade lite. Sen satt vi och tittade på alla finalerna. Bussen avgick från Stockholm kl 18.30 i en riktig snöstorm. Men som sagt, busschauffören klarade det galant! Det gick att sova lite i bussen men det är ju inte så jättelätt att hitta en ok ställning att sova i. Klockan var 05.45 när jag väl var hemma och kunde krypa ner i sängen. Dödstrött men nöjd efter en trevlig helg!

Det blåser fiska vindar ute idag och denna stormen har de döpt till "Sven"! Han är en riktigt jobbig kille måste jag säga och inte verkar han ge upp heller! Det är klass 3 varning utfärdat och det är nog inte långt ifrån orkan ute, i alla fall i kastvindarna. Skulle försöka gå ut innan och trodde dörren var låst. Men det var den inte ute det var vinden som tryckte mot dörren. Fick ta i som tusan för att få upp den. Skäggen är riktigt uttråkade, då det inte blir någon kvällspromenad för dem ikväll.
Barnen fick sluta skolan redan vid lunch eftersom alla tågen är inställda. Imorgon får de väl ta bussen till skolan i stället.

Imorgon är det ju tanken att vi ska åka till Stockholm. Sigge har väl inte så jättestor chans att vinna precis, men hade jag inte trott att det fanns någon chans alls så hade jag inte åkt. Jag vet att jag har en snygg kille, och han har ju vunnit vid tuff konkurrans tidigare.
Vi får väl se hur vädret är imorgon bitti om bussen kan köra. Annars sätter jag mig i bilen själv och kör dit, för till Stockholm ska jag! Har sett fram emot detta så länge nu så inget kan hålla mig hemma! Hoppas vi kan behålla hotellrummet i så fall, men det borde ju inte vara några problem. Så nu går jag här och packar vad vi ska ha med oss. Det är ju egentligen inte så mkt jag behöver med mig, men det ska ju ändå packas ner. Hundgodis, stamtavla, nummerlapp och en flaska rött är redan nedplockat så då är ju det viktiga redan med! Nu blir det en runda in i duschen också innan det börjar ett bra program på tv. Ska vara hos Heidi redan 05.40 imorgon, så det blir till att stiga upp tidigt tyvärr.

Hoppas nu alla får en riktigt trevlig helg, för det ska jag ha och att ni inte blåser bort!